Preliminärt program

Fredag 23.10
Inkvartering och anmälan
12.00 Lunch
13.00 Delegaterna samlas
14.15 Föreläsning: Thomas Wallgren, Helsingfors universitet
Svälten förnedrar oss: Anteckningar från 35 år av experiment
med den omöjliga och livsviktiga solidariteten
15.45 Fika
16.15 Grupparbetena inleds
Grupp 1: krisförebyggande insatser
Grupp 2: bistånd och utvecklingssamarbete
Grupp 3: fredsprocesser
20.00 Middag
21.00 Kvällsbastu och film (frivilligt)

Lördag 24.10
7.00-8.45 Frukost och morgonbastu (frivilligt)
8.00 Morgonstretchning (frivilligt)
9.00 Föreläsning: Marie Persson, Forum Syd
Civila samhället i utvecklingssamarbetet
- En fråga om makt och demokrati
10.45 Grupparbeten inkl fika
13.00 Lunch
14.00 Hanaforum om konflikten i Afghanistan
Afghanistan – hur bygger man fred?
Med gästerna:
Lena Hjelm-Wallén, tidigare utbildningsminister, biståndsminister, utrikesminister samt vice statsminister
Wardak Mirwais, Programme Director of Cooperation for Peace and Unity
Sari Kouvo, Chef för Afghanistanfrågor för International center for transnational justice
Moderator: Gustav Fridolin
16.30 Grupparbeten
19.00 Middag
20.00 Överraskningsprogram

Söndag 25.10
7.00-8.45 Frukost och morgonbastu (frivilligt)
8.00 Morgonstretchning (frivilligt)
9.00 Grupparbeten slutförs
12.00 Lunch inkl förberedelse av presentation
13.00 Sammanfattning av grupparbeten
14.00 Föreläsning: Helena Ranta, Helsingfors universitet
Att förebygga folkmord
15.15 Avslutning
16.15 Avfärd för de svenska delegaterna.

Programmet består av föreläsningar, handledda workshops samt diskussioner. Även fritidsprogram erbjuds.

Workshops

Krisförebyggande insatser

Workshopledare:
Elli Flen, Nina Genneby
Varje nationell och internationell kris har en lång och komplex historia, även om kriserna oftast når över nyhetströskeln först när konflikten övergår i våldsamheter. Det är väsentligt att hantera konflikterna i ett så tidigt skede som möjligt, men att förhindra, förminska och lösa konflikter är allt annat än enkelt.
Orsakerna till konflikterna är mycket varierande, och under de senaste årtiondena har exempelvis bekämpningen av terrorismen blivit ett nyckelord inom internationell politik. I framtiden kommer miljörelaterade konflikter med sannolikhet att öka, och bristen på sötvatten förutspås bli ett enormt problem inom kort.

Att förebygga kriser handlar mycket om att förmedla mellan parter som har motstridiga intressen.  Konflikterna kan vara internationella men även nationella. De kan också uppstå mellan individen och nationen. FN:s historia går tillbaka till första världskriget, efter vilket man bildade Nationernas förbund, vars mål var att garantera fred. FN bildades år 1945 med samma uppgift. Sedan dess har så gott som alla självständiga länder anslutit sig till FN, och den absoluta majoriteten har godkänt FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter. Att mota de allt större och omfattande globala kriserna vid grinden utgör den största utmaningen för hela mänskligheten. 

Workshopen behandlar bland annat faktorer som ligger bakom kriser och konflikter, och vilka åtgärder som gör det möjligt att förebygga dessa. Framtidens allt mer invecklade konflikter utgör en fråga som ges mycket utrymme. 

Bistånd och utvecklingssamarbete

Workshopledare: Tove Selin, Malin Falkmer
Enligt UNICEF dör 25 000 barn dagligen på grund av fattigdom. Nästan hälften av världens invånare lever på mindre än 2 dollar/dag, medan 75% av hela världens inkomster tillfaller den rikaste fjärdedelen på jorden. Det här betyder, att en fattig nordbo är stormrik i en global jämförelse. Denna globala orättvisa är naturligtvis känd sedan länge och i allmänheten är man överens om att de rika nationerna måste hjälpa de mindre välbärgade.  Denna utveckling går dock mycket långsamt, och inkomstklyftorna är idag större än någonsin under mänsklighetens historia.  FN har satt som mål att varje nation skall bidra med 0,7% av sitt BNP till bistånd. Sverige är ett av de få länder som lever upp till detta mål.

Det tvistas mycket om biståndspengarnas effekter. Biståndspolitiken har inte alltid lett till enbart positiva resultat. Under de senaste åren har många nationer och organisationer börjat ställa krav på biståndsmottagarna som gengäld för biståndet. Exempelvis vill man att mottagarländerna måste övergå till marknadsekonomi, eller att biståndspengarna används till bilateral handel med landet som ger biståndet. Problematiken kring de enorma inkomstklyftorna kvarstår, och många globala fattigdomsrelaterade problem kunde lösas, ifall man exempelvis avsatte till bistånd några procent av de utgifter som används till militärt bruk.

Workshopen tar bland annat upp hur fattigdom påverkar samhället, och vilken roll demokrati och mänskliga rättigheter spelar i utvecklingssamarbetet. Även problematiken med utvecklingssamarbetets brister behandlas.

Fredsprocesser

Workshopledare: Gustav Fridolin, Charly Salonius-Pasternak
Vad gör man när konflikten bryter ut, och människorna griper till våld? Under de senaste åren har det pågått omfattande konflikter i bland annat Kosovo, Östra Timor, Tibet, Somalia, Irak, Georgien, Afghanistan och Sudan, bara för att nämna några exempel. Ibland agerar världssamfundet snabbt och resolut, men ofta är det svårt att enas om åtgärderna. Traditionellt sett har världssamfundet fungerat som en medlare, men idag har fredsprocesser en bredare innebörd. Konflikterna upphör inte när den militära konflikten tar slut. För att människor skall få tillbaka sitt förtroende för samhället och varandra måste deras vardag bli trygg och de måste ha framtidsutsikter. Detta kräver ett mångsidigt arbete. Ofta blossar konflikterna upp på nytt för att fredsprocesserna har misslyckats med att inge hopp inför framtiden.

Uppgifter inom fredsprocesser och konfliktlösning har passat neutrala länder som Sverige och Finland. Båda länderna har av tradition varit aktiva inom FN i frågor som handlar bl.a. om nedrustning och fredsövervakning.  Idag medverkar t.ex. Sverige och Finland som valövervakare världen över. 

Workshopen behandlar arbetet med fredsprocesser, och vilka utmaningar olika traditioner och kulturer utgör för arbetet. Sveriges och Finlands potential som aktörer inom området diskuteras. Workshopen innehåller även praktiska övningar i form av fiktiva fredsförhandlingar.